InformaticsSA

Trinovo Consulting Group

Trinovo Consulting Group är ett nytt konsultföretag som bildats av de tre svenska managementkonsultföretagen Arkitraven, Sensa Corporate Advisors och Informatics Strategic Advisors.

Alla tre Trinovo-företagen har lång erfarenhet som enskilda konsultföretag, dock med olika fokusområden. När företagen i fortsättningen uppträder enskilt på marknaden sker det under varumärkena Trinovo Arkitraven, Trinovo Sensa och Trinovo Informatics.

Vi kraftsamlar nu tillsammans för att på ett ännu bättre sätt kunna bistå våra klienter med analyser, vägval och implementering av affärs- och organisationsutveckling. Vi gör det med strategisk höjd i kombination med ett pragmatiskt och kundnära arbetssätt. Trinovo-företagen arbetar branschövergripande, men har spetskompetens inom bl.a. finans, energi och IT management. Tillsammans är vi ett drygt 30-tal medarbetare i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Inom kort lanseras en gemensam hemsida på www.trinovo.se.

Kan HTML5 förändra marknaden för mobila appar?

Marknaden för mobila applikationer, eller appar, har exploderat under det senaste året. Tillgången till appar för konsumenter är enorm och utvecklingen verkar inte se några gränser för vad de kan användas till. I takt med detta ökar också kraven på att företagens tjänster ska vara nåbara både via datorer och smartphones är högt ställda. Det är självklart att man ska kunna nå banker, nätbutiker, nyhetsförmedlare, elbolag, etc. via appar. Den allmänna uppfattningen är att det är enkelt att utveckla appar. I princip vem som helst kan bygga en och sprida den via de kanaler som står tillbuds. Men, riktigt så enkelt är det inte för företagen som vill nå ut till alla sina kunder eller anställda. En anledning är det allt större antal operativsystem (OS), eller plattformar, som appar kan utvecklas på. Bara på datorer finns ett antal olika OS och webbläsare som ska stödjas. Ju mer avancerad funktionalitet som ska nås, desto svårare blir det att utveckla på alla OS. Minst lika diversifierad har smartphonemarknaden blivit. En app som ska spridas till alla kunder behöver byggas och underhållas för ett antal olika OS, som tex Android, Apple, Windows, etc.  Ytterligare ett antal OS finns på marknaden och alla dessa finns i olika versioner som kan ha avgörande skillnader för vad som går att göra. Utöver detta kommer ny tablet PCs eller surfplattor med ytterligare OS som kräver anpassningar och utveckling för att kunna utnyttjas fullt ut. En app som kräver funktioner på telefonen eller plattan (som tex GPS-information) måste byggas som en app och anpassas för varje OS. Något enklare är det om enbart vanlig informationspresentation behövs. Då räcker det med att utveckla en webbapp som passar telefonens skärmformat. Begränsningar är dock stora.

En standard och likriktning av marknaden skulle underlätta för alla parter. En lösning kan vara på väg i och med den nya standarden html5. Det är nästa generation av webbprogrammeringsspråket som alla webbläsare använder. I denna nya version kommer mer möjligheter att hantera och presentera media och att utnyttja funktioner på den bakomliggande datorn eller telefonen. Saker som tidigare har krävt specialprogram och så kallade plug-ins i webbläsaren. Förhoppningen är att detta ska revolutionera utvecklingen av appar och webbtjänster och bli den nya plattformen för alla. hur långt detta räcker och vilka som kommer att ställa sig bakom detta och börja använda html5 är ännu inte klart, men att det finns en potential är klart. Html5 är inte färdigspecificerat ännu. Planerna är att standarden ska vara helt klar i mitten på 2014. Arbetet har pågått under en längre tid och det finns redan nu delar som kan användas och en del webbläsare stödjer redan vissa funktioner.

Apputvecklare och företagens IT-avdelningar behöver sätta sig in i de nya möjligheterna och planera för hur dessa ska användas. Strategier kring webb-tjänster och apputveckling behöver ses över. Vad passar html5 för och vad kommer ändå att kräva special-OS?  Dessutom behöver lanseringsplaneringa för standarden i sig vägas in. Allt finns inte på plats nu, men utvecklingen har startat.

David Lundberg, Informatics

När processen överskuggar problemet

Du har säkert upplevt det någon gång. På designstadiet ser lösningen heltäckande ut. Du har beaktat alla tänkbara scenarios, alla intressenter har involverats, alla undantag och specialfall har sin lilla loop, allt för att processen aldrig ska fallera. När du så småningom rullar ut processen i verksamheten stöter du på de vanliga inkörningsproblem men kämpar tappert på, övertygad om att så snart allt satt sig kommer det att vara en komplett lösning. Tyvärr blir det inte så, du uppnår inte det du hade förväntat dig. Det kan bero på många olika saker; kanske hade du inte tänkt på alla specialfall, kanske var det någon viktig part som inte involverades på rätt sätt, kanske lyckades du inte förklara värdet av processen för dem som skulle utföra den. 

Vad gör vi i det här läget? Ofta, kanske till och med oftast, tar vi tillbaka processen till ritbordet för att analysera vad som fattas. Vem är det vi missat att inkludera, vilket steg är det som inte är komplett, hur kan vi förbättra dokumentationen så alla förstår vad som förväntas av dem? Resultatet är att vi får ett ännu mer komplicerat flöde, ännu fler personer och funktioner som ska involveras och ännu mer dokument som ska underhållas för att säkra processens framgång. Risken är uppenbar att vi slutar med en process som är så komplex att den inte längre fyller sin funktion på ett optimalt sätt. Fokus flyttas till att förädla processen snarare än att hantera det problem processen initialt var satt att lösa.

Om du upplever att du har de här utmaningarna med en process, testa att gå tillbaka till designstadiet, men fokusera inte på vad som saknas utan på vad du kan ta bort. Försök förenkla snarare än att komplettera.  Att implementera en lösning som hanterar 80 procent av den totala problematiken är ofta bra nog i ett första skede, för att processen ska generera ett värde. När detta väl är uppnått, då kan vi börja fundera på hur vi kan förädla och utvidga lösningen. Fördelarna vi uppnår är att vi kommer igång snabbare, vi kan lättare förklara för alla inblandade vad vi vill åstadkomma och vad deras roll är samtidigt som vi minskar risken för att designa lösningar som är allt för komplicerade för att fungera i verkligheten.    

Henrik Bengtsson, Informatics

We welcome Henrik Bengtsson as new associated partner

For sure, it does not happen too often, but now we have another strong addition to our consulting team! We warmly welcome Mr. Henrik Bengtsson to Informatics as of beginning of March 2011. He recently came from a position as Head of CIO office at Ikano Bank SE. Henrik also has a background as a consultant working with system development and implementation and as a project manager. Henrik holds a Master of Informatics from Lund University and Universidad de Deusto, Bilbao.

You can read more about Henrik here: http://www.informatics.se/henrik-bengtsson-eng.aspx

Carpe Diem – Ligg i framkant

Att fånga dagen lär vara viktigt i svåra tider, men lika viktigt kan det vara att fånga den nya tekniken och anamma nya beteende för att förbättra företagets konkurrenskraft.

Vi har alla sett den explosionsartade utvecklingen av små, mer eller mindre nyttiga, applikationer för våra smarta telefoner. Varje iPhone ägare med självaktning har ju åtminstone 50 ”appar” i sin telefon. Det handlar om allt möjligt från små nyttiga applikationer för att utföra enklare bankärende, ta reda på om flyget är i tid, ta reda på vädret på ankomstorten, till förströelse applikationer i form av spel och sociala nätverk.

Det har uppstått en fantastisk entusiasm och kreativitet bland programutvecklare världen över och det publiceras 1000-tals nya applikationer dagligen. Men en stor majoritet av dessa är konsument applikationer med fokus på våra privata behov och några är till för vår personliga effektivitet medan endast ett fåtal applikationer är till för att förbättra effektiviteten i våra företag. Några kommersiella försök har kommit ut på marknaden för t.ex. distribution av lönespecifikationer till mobiltelefonen istället för e-mail eller t.o.m. traditionellt brev (ni vet, det som kom i brevlådan förr i tiden).

Här finns en stor potential för CIO och IT avdelningar i företagen att visa lite proaktivitet och tillföra ett värde till verksamheten. Det är helt enkelt ett utmärkt tillfälle att skaffa lite förtroendepoäng och faktiskt aktivt bidra till utvecklingen av affären genom att förbättra företagets processer, eller varför inte förbättra interaktionen med kunderna.

En bra väg framåt är att bilda små idé-kuber där anställda kan få uttryck för alla sina idéer och kreativitet och jag lovar att ni kommer att bli förvånade över vilken idérikedom som finns. Men även om idéerna finns så är nog det viktigaste att inte göra ett ”SAP projekt” av detta. Hela poängen är att det skall vara små väl avgränsade appar som fyller ett specifikt syfte och det skall vara kort tid mellan idé och nerladdning från företagets egen ”appstore” på intranätet.

Peter Wehlin, Informatics

IT-branschen en ny varvskris?

Vi har under en följd av år sett hur tillverkningsindustrin flyttar till lågkostnadsländer. Det började med tekoindustrin på 60-talet och vi har därefter sett hur bransch efter bransch har fått ge upp; varvsindustrin, komponenter till bilindustrin, elektronik osv.

Tjänsteföretagen klarade sig längre eftersom affärsmodellen byggde på närhet, språkkännedom och kundrelation.  IT-Utvecklingsprojekt var det första området där man började utnyttja lågprisländer och det har blivit mycket stort i anglosaxiska länder. I Sverige har användandet av lågprisländer hittills varit en marginell företeelse, främst pga språkbarriären.

Områden efter område inom IT har därefter, genom teknikutveckling och utbyggnad av infrastruktur, visat sig fungera utmärkt att utföra på distans: Servicedesk, Övervakning av servrar och infrastruktur etc.

En dramatisk förändring av inställningen till ”off-shore” skedde under lågkonjunkturen 2008-2009.  Enligt IDC svarade över 80% av företagen före 2008 att man inte planerade att använda sig av off-shore-tjänster. Under 2009 hade denna andel sjunkit till 36%.

Sverige har varje gång vi drabbats av konkurrensen från lågkostnadsländer inom en ny sektor försökt kämpa emot genom att kalla på importtullar och statliga subventioner. När vi så småningom har tvingats ge upp konstaterar vi varje gång att det varit ”pengar kastade i sjön” och att vi har förlorat tid i att inte anpassa oss till den nya konkurrenssituationen. I dagens moderna samhälle med öppen världshandel och utbyggda kommunikationer finns inget utrymme för protektionism och det finns ingenstans att gömma sig.   

Samtidigt som vi ser jobben flytta ut så hör vi signaler från IT-företagen att det börjar bli svårt att få tag i utbildad arbetskraft. IT-utbildningarna har under en följd av år avfolkats främst pga. bakslaget från Interternet-bubblan. Utbildningen har inte anpassats till den förändrade situationen. De enklare jobben kommer aldrig tillbaka – vi behöver andra typer av kompetenser, högre upp i värdekedjan. Mindre teknik och mera fokus på hur vi utnyttjar IT på att göra bättre affärer.

Det är hög tid för svenska IT-branschen och utbildningsväsendet att inse att man behöver genomgå en strukturförändring, precis som varvsindustrin gjorde på 70-talet. Vi har hittills bara sett mindre anpassningar och gradvisa förändringar men det vi står inför är ett paradigmskifte. Det räcker inte att som många svenska IT-företag skaffa sig en filial eller samarbetspartner i ett lågkostnadsland. Det behövs en helt ny struktur.

Det finns ett antal nischer där vi har en fördel genom närhet, språk, samma kulturella bakgrund.  Framtidens jobb kommer att finnas inom hur vi utnyttjar IT för att bli effektivare och göra bättre affärer, affärsinnovationer med IT samt teknikhjälp till hemmen.

Sverige kan använda lågkostnadsländerna till något positivt om vi bara anpassar oss och utnyttjar situationen för våra egna syften.  Så har många branscher gjort på ett framgångsrikt sätt.
President Obama har nyligen gjort ett uttalande om att konkurrensen från lågkostnadsländerna har bidragit positivt till utvecklingen av amerikanska företag och inte tvärtom.  

Jan Book, Informatics

Övergången till IPv6 och vad detta betyder för företagen

Internet domineras idag av IPv4, som togs fram 1981. Det finns dock ett stort problem inbyggt i IPv4 eftersom det tillåter bara ca fyra miljarder unika IP-adresser. Detta var ju inget problem 1981, men i takt med att världen blir alltmer uppkopplad (Kina, Indien, mobiltelefoner, allt fler tekniska prylar som ansluts till Internet, etc.) uppstår det en adressbrist på Internet. Många hävdar att situationen blir kritisk under 2011. Enbart världens en miljard mobiltelefoner skulle kunna ta en fjärdedel av IP-numren som finns tillgängliga med IPv4.

På 1990-talet togs den nya IP-standarden IPv6 fram. Denna erbjuder praktiskt taget ett obegränsat antal adresser. Men samtidigt utvecklades en teknik som heter NAT (Network Address Translation) för att jobba runt problemen i stället för att ta itu de grundläggande problemen.

NAT är en funktion som byggs in i brandväggen eller i routern som ansluter ett lokalt nät till Internet. NAT gör det möjligt för flera datorer i det lokala nätet att ansluta till Internet via samma ”publika” IP-adress. På så vis kan varje företag/organisation klara sig med färre IP-adresser ut mot Internet.

Det finns ett flertal problem med NAT:

• IP-adresserna tar slut i alla fall

• Man får en falsk bild av säkerhet när Internetanslutningen sker genom en punkt

• Det blir svårare att konstruera fungerande protokoll när datapaketen ska passera via NAT

• Många av dagens Internetapplikationer använder ett stort antal TCP/IP-portar för kommunikation. När flera användare måste gå via en och samma anslutning för att komma ut på Internet kan det bli för trångt att tratta in alla datorers Internetkommunikation via en enda IP-adress

Med IPv6 blir IP-adresserna 128 bitar långa i stället för 32 med IP v4 – det totala antalet möjliga adresser blir därmed i det närmaste obegränsat. Med IPv4 fanns det ju inte ens en IP-adress per person i världen. Med IP v6 skulle varje människa kunna få 5 x 10 upphöjt till 28 adresser eller 50 000 000 000 000 000 000 000 000 000 IP-adresser. (!)

Det finns redan idag ett världsomspännande och heltäckande IP v6-nät. Det som fattas är den sista biten ut till användarna, så för att använda IPv6 i dag måste de allra flesta utnyttja s k tunnelteknik, d v s tunnlar där IPv6-kommunikationen transporteras över den existerande IPv4-infrastrukturen.

Införandet av IPv6-stöd handlar inte om något svårt och det behöver inte heller gå särskilt snabbt. Skiftet kommer i stället att ske genom att de två protokollen används parallellt under lång tid, genom s k dual-stack-teknik.

Företag/organisationer kan genomföra skiftet steg för steg :

1. Internetanslutningen och den yttre infrastrukturen: brandväggar, switchar, routrar, etc. som används för att ansluta till Internet måste kunna använda IPv6 parallellt med IPv4
2. De externa tjänsterna: se till att man är nåbar via alla tjänster som exponeras utåt som webbservrar, e-postservrar, etc. får stöd för IPv6. Detta är särskilt viktigt för företag som har ett stort inslag av export i sin verksamhet
3. Klienterna: se till att kunna nå andra via IPv6. Här räcker det än så länge att använda dual-stack, eftersom det är det mest stabila
4. De interna tjänsterna: intranät, LAN, etc. Man genomför samma typ av förändringar som gäller de externa tjänsterna. Men eftersom dual-stack gör att IPv4 kommer att fortsätta att fungera parallellt med IPv6 under lång tid framöver, så kan man spara uppdateringen av de interna tjänsterna till sist

Man kan nå IPv6-Internet redan i dag genom att vända sig till en ”tunnel broker” som tillhandahåller tunnlar (alltså att IPv6-kommunikationen transporteras över den existerande IPv4-infrastrukturen). Först gäller dock att man ser till allt i det egna företaget har stöd för IPv6. Man kan hitta tunnel brokers på t ex www.tunnelbroker.net eller www.sixxs.net.

Michael Wiegert

Informatics

Tablet PCs utmanar företagens telefoni och IT-ansvariga – Finns ett verkligt affärsvärde eller är det en ren konsumentprodukt?

Företagens IT och telefoniansvariga ställs inför en ny utmaning i och med den kraftiga ökningen av så kallade tablet PC, eller pekdator som kanske är det närmsta svenska namnet. På mycket kort tid har denna nya nisch mellan PC och mobiltelefoner etablerat sig. Redan under kvartal 3 2010 såldes 44 millioner tablet PCs globalt. Apples iPad är ledande med 95% av marknaden, men övriga tillverkare har nu lanserat produkter för att ta upp konkurrensen. Google har till exempel på allvar gett sig in på marknaden med egna produkter på gång och operativsystemet Android som viktig plattform. Operativsystemet Android 3.0, som nu är nära lansering i produkter, har anpassats till tablet PC. Ett flertal produkter kommer att lanseras under våren baserat på detta.

För företagens IT- och telefoniorganisationer betyder denna utveckling att det är hög tid att ha en strategi för hur dessa produkter ska hanteras. Den stora frågan är om det finns ett affärsvärde i tablet PCs, det vill säga om det kommer att finnas affärsapplikationer som motiverar att ytterligare en ny typ av produkter ska anslutas till företagens telefoni- och datornät. Den snabba utvecklingen av mobila applikationer gör att det är svårt att slutligen svara på den frågan. Klart är i alla fall att det redan nu finns flera fördelar för personal utanför kontoret att sköta sitt arbete utan att använda en PC. Att sköta administration och ärenden och att få tillgång till den information som krävs för arbetet är redan idag möjligt.

För IT- och telefoni inom företagen måste också frågan om vem som ansvarar för den nya typen av produkter. Ur ett perspektiv är det en telefon som går att ringa ifrån (dock inte från alla produkter på marknaden) och ur ett annat perspektiv är det en PC som kräver samma typer av säkerhetslösningar som en PC för att kunna anslutas till företagsnätet.

Få företag har tagit ställning i dessa frågor samtidigt som utvecklingen går snabbt. En strategi krävs och det är hög tid att ta tag i frågan nu. Att vänta för länge kan innebära utebliven nytta och att personal själva väljer väg med en brokig flora av lösningar som följd. Att gå för snabbt fram är också riskfyllt då marknaden utvecklas snabbt och nya produkter och lösningar lanseras i stort sätt dagligen.

David Lundberg, Informatics

Informatics syn på konjunkturen och vilka konsekvenser detta för med sig för IT I företagen

Sverige går bra, men det finns stora osäkerheter i omvärlden

• Sverige växte starkt under 2010 (+5,6 %) samtidigt som inflationen var låg

• Under de kommande åren växer BNP med 3,8 % 2011 och 2,9 % 2012 (KI)

• PMI (SILFs inköpsindex) sjönk till 60,2 i december 2010 – man ser en dämpad expansion inom produktion och sysselsättning

• Företagskonkurserna minskade med 10 % under 2010 (UC)

• I december 2010 var inflationen, mätt som den årliga förändringen i konsumentprisindex (KPI) 2,3 procent (1,8 procent i november 2010) (Riksbanken)

Därmed blir fokus på effektivisering fortsatt viktigt. Projekten kommer igång igen under 2010 och det blir viktigt att säkra nyttan för kunderna i IT-leveransen. Samtidigt gäller det att inte skapa för mycket fasta kostnader - se istället till att ha kvar möjligheten att kunna dra i handbromsen med tanke på den osäkra konjunkturen.

Det blir också troligtvis större krav från affären att IT ska erbjuda företagsapplikationer på mobila accesspunkter, sociala medier, etc.

Traditionell IT är en hygienfaktor – en progressiv CIO kan leda affären in i framtiden

Att leverera grundläggande tjänster som infrastruktur, datahallar, etc. är inte avgörande för företagens utveckling och det är inte avgörande att detta görs internt. Detta kan ofta skötas mera effektivt av specialiserade företag. Givetvis ställer detta krav på en kompetent styrning, men är fortfarande bara en hygienfaktor.

Många affärer brottas med strukturutvecklingsfrågor: projekt, processer, BI, PMI, etc. Samtidigt har vi en våg av nya beteenden bland individer/kunder/intressenter via ny teknologi som t ex sociala medier, positionering, mobilitet, M2M kommunikation, etc.

En progressiv CIO förstår detta och vilka krav detta kommer att ställa på företagens IT-miljöer. Har han också tillräckligt med kraft och trovärdighet att driva detta i företagsledningen så har CIO ett gyllene tillfälle att hjälpa företaget att skapa både marknadsandelar och konkurrenskraft.